Ibland undrar jag hur detta annars så simpla land kan krångla till saker och ting till förbannelse... Idag har jag återigen jobbat på det här med mitt visa, och ni ska ju inte tro att det är enkelt på något sätt alls! Åkte till immigrationcenter imorse...eller...jagade taxi i 30 minuter innan jag fick tag i en som fattade var han skulle köra. Hamnade iallafall rätt...faaast...fick gå därifrån direkt då det visade sig att jag saknade kopior av några mycket viktiga papper. Efter en tur till kopieringsbåset fick jag en kölapp, satte mig snällt och väntade på min tur och blev naturligtvis överhoppad. Hade nummer 28 och när dom var på nummer 36 så viftade jag med min lapp i bästa bingostil och fick snällt komma fram och visa mina papper. Sen var det stopp igen - mitt brev från Mahidol var naturligtvis inte skrivet på thai och var dessutom inte adresserat till immigration så det var tvärnit. Fick ringa till ansvarig på skolan som svarade efter tre försök och som försökte prata med immigrationsnubbarna men icke...utan rätt brev är det kört, inget visa! Blev lovad brevet imorrn, lugnt visumet går ju inte ut förrän 1a december så det är ju maniana...meeen...ska ju flyga ikapp Ben och Ev imorrn bitti alldelens för tidigt så försökte boka om flighten för att hinna med immigration. Även här tog det naturligtvis tvärnit! Först pratade telefonen bara thai (ser jag ut som en som kan thai månne...??!!), for english please press 9... jo men hallå tror ni det funkade??!! Nopp, telefonen fortsatte snacka thai...kom slutligen fram efter ett antal chansade knapptryckningar (finns ju bara nio nummer att välja på...) för att få veta att jag naurligtvis inte kunde boka om min flight med så kort varsel... Ringde åter till skolan för att få veta att brevet skulle levereras hem till mig klockan 19, kors i taket! Klockan kvart över sex ringer telefonen, läraren som ber mig ta bussen till ändhållplats och möta upp henne, vad hände med leveransen?! ...och vilken buss...??!! och var...??!! Tar med mig Lina och går ut och raggar taxi, det där med buss, jag vet inte det jag... efter 78 misslyckade försök och ett antal knackiga samtal till läraren så hittar vi tillslut en taxi som vill köra oss till rätt plats OCH på taxameter, lovely! Åker dit och väntar och väntar och väntar...efter ett bra tag dyker läraren upp, med ett brev...på thai! Så nu hoppas jag verkligen att det är rätt papper jag har i min hand! Vilken dag... det tog bara 12 timmar och jag har fortfarande inget visa... Imorrn flyger jag till koh Lanta och tar semester några dagar för att åka tillbaka till Bangkok i början av nästa vecka för att fixa alla papper... Ibland känner man sig rätt liten i denna storstad! ...är ju inte direkt så att jag längtar efter att sätta mig in i djungeln av papper som ska fixas inför vårterminens resa till USA... jag och ambassader verkar inte gå hand i hand helt enkelt...
Annars så har det varit en "lugn dag", lite basalt småpyssel mellan varven såsom mat från gatuköket utanför, en del skypande och glada tillrop hemifrån samt packande inför morgondagens resa... och inte en endaste liten bild har jag tagit hmm...Hej på er sålänge!! //Em
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar