Strandplugg!
Sunset beach koh Lipe
Bee var kvällens rockstjärna
...och katt-döperska...
Morgonen efter så kan man väl knappast säga att vi studsade upp ur sängen, men...vi hade en tid att passa så det var bara masa sig upp. Vi skulle nämligen byta ö till koh PhiPhi, Thailands partyö numero uno. och framför oss hade vi en fantastisk båtresa på närmare 6h i speedboat. Till att börja med undrar jag lite hur dom tänker när dom lassar på folk på båtarna i det här landet, folk hängde nästintill över kanterna, vi skuffades runt på båten och fick byta platser oftare än man gör i hela havet stormar och allteftersom stannade vi på små öar och plockade upp folk. Funderade en stund på när båten skulle säga upp sig och gå av på mitten. Båten klarade sig dock, däremot sa en motor upp sig, men säg det som båtkillarna inte kan fixa så under pågående färd meckades det motor och efter ett par minuter var den lite lagom hel för att ta oss till slutmålet. För det andra undrar jag hur vi tänker...eller...när vi ska lära oss börja tänka efter innan vi kalasar hela halva nätterna innan vi ska ut på sjön i flera timmar. Gick dock bra för oss alla och solbrända blev vi till på köpet. På koh Lanta fick vi byta båt, även denna gång till en speedboat men nu var vi bara sex personer på hela båten så vi lyxade till det och låg och sov på dom fluffiga sätena hela vägen till PhiPhi...
Ett slaget gäng haha!
Direkt när vi hoppade av båten på PhiPhi kunde vi bara konstatera att hela ön luktade party...Det låg liksom i luften. Eller som Bee sa...en blandning mellan Kiviks marknad och Magaluf-99, det säger väl allt??! Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska säga om denna lilla thailändska ö...För det första, hela ön blev mer eller mindre bortspolad av tsunamin, nu är den återuppbyggd och påminner om en jättelekstuga för yngre vuxna...Det är skitigt på stranden, det är skitigt i vattnet, det är allmänt rörigt överallt, hotellet hade mögel i taket och myror i badrummet...Men som partyö fyller den ju helt klart sin funktion. För här kan folk festa, det vill jag lova...Kände mig nästan som hemma när vi beställde in en kanna strawberry dauqiri tillexempel, det är nog bara på PhiPhi och i Borsökna som man kan göra det hehe!! Kvällen innehöll alla beståndsdelar som en lyckad utekväll ska innehålla; goa drinkar (buckets), chang, galna människor, sand mellan tårna (det här med att gå ut i flipflops istället för högklackat...hade någon sagt att jag skulle glida runt i flippisar i fyra månader hade jag bara garvat men sån är faktiskt sanningen...), bra musik och thaiboxning. Bara för att nämna lite. Kvällen blev tidig morgontimme innan vi släntrade hemåt. På min väg hem fick jag dock hjärtslag på riktigt. Blev stoppad av några thaimänniskor på en gata ett stenkast från vårat hotell, dom skrek "danger!!!". Stannade och frågade vad det handlade om och dom pekade på något enormt som låg slingrat tvärs över vägen bara någon meter framför mina fötter. "Snake" fick jag till svar, mitt hjärta slutade nästan att slå. Frågade om dom visste vad det var för sorts orm, så jag kunde lista ut hur jag skulle överleva om den gick till attack och fick svaret ANACONDA! Anakonda...seriöst...jag avlider...fy f****n så vidrigt!! En thaikille får tillslut tag i ormens svans, den slingrar sig i stora bågar både i luften och på marken och ringlar sakta iväg. Jag har vid det här laget skuttat upp och gömt mig bakom en stentrappa...en snäll shemale(!) kommer till min undsättning och hjälper mig förbi den sura ormen som vägrar ringla bort ifrån vägen... Lovar att jag studsade till för minsta lilla på vägen hem sen, ser fortfarande ormar precis överallt...en jäkla tur dock att thaimänniskorna var först på plats, vågar inte ens tänka på hur det blivit om jag snubblat över det där odjuret!
Jo just ja...jag klättrade ju upp till utkiksplatsen också, här kommer lite bilder:
Sen blev det kväll:
"bara för att man kan..."
sweet!!
Stranden på koh PhiPhi
Usch och bläää och fy och hela fick inte ens plats på bild!!
Idag drog Ev och Bee ut på egna små äventyr. Dom har varit ute på nån piratbåt och snorklat och klättrat i berg och jag vet inte vad, vet iallafall att båten hade en välfylld bar, så mycket vet jag hehe! Själv fick jag tillbringa dagen på stranden för att sedan ta mig till flygplatsen och för att flyga tillbaka hem till Bangkok igen, där jag nu sitter all by myself i lägenheten (Lina är på äventyr med en kompis från Sverige..). Imorrn är det dags för mig att återigen bege mig till immigration för att fixa mitt visa...eller...förhoppningsvis fixa mitt visa. Det heter tredje gången gillt right??! Sen blir det till att plugga i ett par dagar igen. Nästa vecka öppnar min skola igen....eller...senaste budet är att skolan öppnar nästa vecka. Då blir det hospitering på geriatrisk avdelning, psykiatriskt sjukhus samt på traumaenheten - spännande värre så hoppas vattnet fortsätter hålla sig borta! Nu ska jag faktiskt krypa ner i sängen...Hej på er!! /Em
solnedgång i Krabi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar