Jag börjar allvarligt fundera på vad den här resan har gjort med mig... Ni som känner mig känner mig troligtvis som en person som ständigt har tusen bollar i luften, en person med en hel del åsikter och en person som kanske inte riktigt tänker sig för innan jag kastar mig huvudstupa in något som jag, i de flesta fall, lyckas reda ut med ett tämligen gott resultat.... Om ni multiplicerar detta gånger antalet stjärnor på himmelen så får ni troligtvis fram den "nya" Emilie. Om jag tidigare gjorde en riskanalys så är detta numera bortblåst och mycket som jag tidigare troligtvis aldrig skulle göra är numera sånt som händer mer eller mindre varje dag... På både gott och ont! Numera tillhör ju saker som dyka med hajar, korsa flervägskorsningar, åka motorcykeltaxi utan hjälm, flyga lågprisflyg, möta allehanda konstiga djur både på land och i vatten, äta diverse mysko mat och besöka vääääldigt högt belägna platser vardagen och är saker man gör utan att ens fundera...
Idag flög Lina och jag från Langkawi till Kuala Lumpur. Resan gick tämligen smärtfritt, förutom att taxichaffisen somnade bakom ratten och var påväg ner i diket på den andra körbanan innan han vaknade till... jaja är väl sånt som händer, men Lina höll ett öga på honom resten av resan hehe. Hade roande flygsällis av en trött Lina som jobbade på en ordentlig nackspärr redan innan flyget lämnade backen, har aldrig sett någon tappa huvudet så många gånger i rad. Förlåt Lina, men det såg verkligen jätteroligt ut! Utsikten över övärlden var magnifik...sen skulle vi landa på Kuala Lumpurs flygplats, gick inte lika magnifikt om jag säger så. Planet studsade på sniskan på landningsbanan och de flesta i planet var nog övertygade att vi skulle studsa ut i djungeln eller någe men piloten hängde väl i spakarna för ett par kraftiga svängar senare var vi på rätt köl igen... Tro mig, jag har landat måååånga gånger men aldrig varit med om nått liknande! Nånstans i detta vaknar Lina och frågar om vi har lyft ännu haha, trodde jag skulle skratta ihjäl mig!
bye bye Langkawi
En taxiresa senare var vi på hotellet, ett riktigt lyxhotell har vi lyckats boka precis bakom Time Square (jodå, det finns även här i KL vi är inte i N.Y). Sen bar det av på upptäcksfärd... Vi traskade genom shoppingcenter och gatumarknader, på öde bakgator och på fancy torg. I vanliga fall orienterar man sig efter stjärnorna, vi orienterde oss efter skyskraporna då målet var att ta sig till dom välkända tvillingtornen. Lika enkelt som att hitta till lutande tornet i Pisa (pappa, du vet vad jag menar...) men efter nån dryg timmes vandring kom vi iallafall rätt. Dock visade det sig att tornen var stängda för renovering, hmm....så vi traskade vidare till Kuala Lumpur tower nån kilometer därifrån, tog hissen upp och njöt av utsikten. Det har blivit något av Linas och min grej det här med att klättra upp på den högsta punkten vi kan hitta när vi kommer till ett nytt ställe, är så mycket lättare att lokalisera sig då... och vi kan bara lyfta på hatten och konstatera att KL är en fantastiskt häftig stad placerad mitt i djungeln med många sparade grönområden och häftiga bergsmassiv som närmaste granne. Vi blev på nått sätt lurade att gå in i nån form av zoo när vi kom ut från tornet... här fanns diverse mer eller mindre söta (o)djur eller vad sägs om små apungar, underbara fåglar och mångmeterlånga pytonormar för att bara nämna några. Tyvärr tog både Lina och jag väldigt illa vid oss av att se dessa djur instängda i minimala burar och när en arbetare smackade en vit råtta i golvet för att sen mata en hungrig orm, ja då valde vi att lämna placet fortare än kvickt! Djur ska inte vara instängda under dessa förhållanden, inte en den äckligste pytonormen förtjänar det ödet tro mig...
med nya kompisar...fast...den röda jäkeln bet mig faktiskt!
face your fear!!
...känner mig jättebekväm, verkligen!!
sötaste idag
Petronas Twin Tower
shoppingtajm
Vi vandrade tillbaka till tvillingtornen igen (...skulle haft stegräknare...) för lite mat och en massa shopping (jag har köpt en vintermössa och en ny väska...Lina har köpt halva Billabongbutiken). sen slog vi på stort, hela 12 myror, och såg "In Time" på bio!! En bra film med lagom många effekter och en bra baktanke, jag gillar!! Se den om ni inte sett den... När filmen var slut så återstod ett litet problem, att hitta ut... Vi virrade runt tillsammans med tre andra lika förvirrade biobesökare och letade efter en väg ut då skrapan var stängd för kvällen. Slutade med att vi fick ta brandtrappan 23m (det stod en skylt...), blev inlåsta i ett parkeringsgarage och sen hittade vi ut av en slump... Vi möttes av två fantastiskt vackra tvillingskrapor som var upplysta mot en stjärnklar himmel, magiskt på nått sätt!
by night
Var vår tredje teamkompis är, det har vi ingen aning om!! Våra telefoner funkar ju inte här i Malaysia så i värsta fall ses vi väl inte förrän på flyget hem imorrn helt enkelt... För imorrn är det slut på äventyr för den här veckan...eller...Bangkok är ju ett äventyr i sig varje dag men det börjar faktiskt kännas mer som hemma nu och efter nästan tre veckor på rymmen ska det bli skönt att åka hem ett par dar... //Em
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar